”Helheten gör att jag trivs, det är flexibelt och jag älskar vatten”
Hej Johan, vad gör du på jobbet?
Sedan den 1 november förra året är jag produktionsledare. Jag tar hand om en del projekt tillsammans med en kollega. Jag har även hand om utbildningarna och är truck- och maskininstruktör. Vi håller precis på att omorganisera oss så jag har tagit lite av det dagliga underhållet också. Vi är inte riktigt färdiga med omorganisationen ännu. Men kortfattat så är jag en teamleader för stuveriarbetarna.
Hur kan en dag se ut för dig?
Jag börjar oftast dagen med att plocka ut listor och gå igenom mejlen. Därefter har jag möten med stuveriarbetarna där vi går igenom dagen och sätter i gång verksamheten. Jag befinner mig mycket ute i verksamheten under dagen. Det kan vara kranar som stannar och maskiner som går sönder. Vi har båtar som vi både lossar och lastar på. Vi är helt enkelt ett stöd för stuveriarbetarna. Vi ska finnas till hands och leda projekten framåt.
Hur länge har du varit på Södertälje Hamn?
Jag har jobbat i stuveriet sedan 2001 så jag är inne på mitt tjugotredje år i hamnen. För några år sedan flaggade jag för att jag kände att min tid var över som stuveriarbetare. Då kom möjligheten att söka tjänsten som produktionsledare så jag sökte tjänsten och fick den. Det är väldigt kul att man får känna sig lite ny igen. Jag har spenderat halva mitt liv i hamnen. Det är lite läbbigt när man tänker på det men jag trivs här.
Vad gör man på stuveriet?
Det är allt från att lossa bilar från ett stort bilfartyg till att sitta i stora kranar som lyfter 120 ton, 30 meter upp i luften. Jag har kört bilar, små gaffeltruckar, terminaldragare, stora containertruckar och kranar. Jag har även varit arbetsledare på golvet och lett de interna utbildningarna, varit skyddsombud och facklig förtroendeman. Så jag har hela tiden haft något nytt att sträva mot. Det kan ta tid att lära sig allt i verksamheten och jag har hela tiden haft möjligheten att utvecklas. Det är nog därför man har varit kvar. Ingen dag är den andra lik och det har varit det bästa.
Varför sökte du dig till Södertälje Hamn?
Det är som många andra här faktiskt. Man har en släkting eller förälder som har jobbat här. Min pappa jobbade här i 40 år. Han jobbade som stuveriarbetare och sen blev han underhållschef. Vi har haft möjligheten att jobba med varandra men på olika avdelningar fram tills att han gick i pension.
Kände du till hamnen innan du började där?
Utan pappa hade jag nog inte vetat om hamnen. På den tiden fick jag följa med honom med vår gamla bil i verkstaden för att mecka, gå runt bland truckarna och se hur de fungerade. Efter det började jag plugga och jobbade ett år på Scania. Jag spelade ganska högt upp i innebandy och det krockade med mina arbetstider. Så jag sa upp mig och började jobba i Södertälje Hamn. Jag hade alltid tankar på att börja jobba här. Men jag ville prova på något annat innan jag började jobba med pappa.
Hur är det att jobba i Södertälje Hamn?
Jag gillar action, det är snabba ryck och det kan hända vad som helst när som helst. Det är väldigt fina vyer från hamnen. Det är väl det som är tjusningen med det hela. Man får uppleva den hårda vintern vid vattnet när det blåser och är jobbigt. Men samtidigt får man gå i den fina solen på sommaren och njuta vid vattnet, se hur det blänker i sjön och höra fåglarna kvittra. Jag tror att det är helheten som gör att jag trivs, det är flexibelt och jag älskar vatten.
Man fångar verkligen ögonblicket när man får jobba i hamnen. Det är kul att det händer saker hela tiden. Ingen båt här är den andra lik och vi kan stöta på utmaningar. Vi lyfte en transformator åt Telge Energi förr förra sommaren, den vägde 116 ton. Det knakade i kranen och den ville inte riktigt orka lyfta. Sitter man då 30 meter upp i luften får man bara hoppas på att det funkar. Det är kul att få bli nervös även som 42 åring. När folk frågar varför man tycker att det är så kul att jobba med stora kranar och maskiner beskriver jag småbarn i sandlådan som sitter och gräver och leker i sanden. Här får man leka med större maskiner och fortfarande känna sig som ett barn i sandlådan.